Känslan av att aldrig räcka till
Något som tagit mer och mer plats i mitt liv. Mer och mer inser jag att jag inte känner igen mig själv. Att det jag talade om som jag byggt upp, alltmer raseras för var dag som går. Det får inte fortsätta så här. Jag måste börja tänka på vad som är bäst för mig. Viktiga beslut står inför mig och om jag ska vara ärlig så har jag ingen aning om vad jag ska göra. Jag är trött. Trött på allt. Trött på att kämpa, trött på att aldrig vara bra nog. Trött på att dra nitlotter. Nu får det fan vara nog.
Precis när jag tror att saker och ting börjar gå åt rätt håll så får jag en metaforisk känga i magen. Något är fel, igen. Jag är ledsen. Så ledsen, så besviken och framförallt, så trött. :'(