realitybreakdown

"Skjut mig nu och skona mig från helvetet!"

Var orden jag yttrade i bilen efter att allt som kan gå fel, gått fel.
Hur många gånger har man inte hört just dessa ord, "Allt som kan gå fel har gått fel". Jo man har säkert hört dom yttras hundratals gånger, men har verkligen bokstavligt talat "allt som kan gå fel, gått fel"?
Jag kan svära på min tomma plånbok och mitt lusiga liv att idag är dessa ord helt och hållet 100% sanna.
Behöver ni dock min allvarsamma ed ha mer bevis för att detta är sant kan ni ju ringa min kära styvmor Jeanette.
För jag var åtminstone inte ensam om att uppleva denna dag hämtad från de djupaste hålorna i underjorden.

Dagen började så fint med att jag väcks av att mobilen som ringer runt 9 tiden. Jag sätter mig yrvaket upp och kollar och ser till min stora lycka att det Plantagen som ringer. Jag harklar snabbt ur halsen och svarar. Dom vill att jag ska jobba mellan 11.00 - 18.00 idag. FAN! Jag har inte haft något att göra på hela jädrans veckan, har inget planerat imorn eller på söndag, men idag. Idag är hela dagen packad av saker som ska göras.
Jag försöker verkligen visa genom telefonen att jag är uppriktigt ledsen över att behöva tacka nej till jobb, men jag låter säkert mest som en nyvaken, desperat fattiglapp. (Precis vad jag var iofs)


Jaja finns inget mer att göra åt detta, jag går upp, kollar lite på TV och gör en pannacotta, vilket går väldigt smidigt med tanke på hur resten av dagen fortlöper.

Vid 12.30 hämtar Jea mig för en handlingstur till Willys. Först ska vi bara hämta ut två biobiljetter i stan och springa in en snabbis på systemet. Men en snabbis existerar inte en dag som denna. När vi först ska hämta bio biljetterna får vi reda på att dessa måste hämtas på Scala-teatern som ligger två kvarter bort, låter ju ganska kort men det blir en helt annan femma när man har en gipsad 37åring som sällskap. (Jea, om du läser! Du sa själv att det inte skulle vara möjligt att genomföra en "promenad" dit med din fot.. :P )
Vi bestämmer oss iaf för att vi tar systemet först och sedan åker bort till Scala och fixar biljetterna. Men väl inne på systemet väntar nästa bromskloss. Någon puckad ung kille har gått med på att köpa ut två 7.0 cider till en portad alkis. Hela grejen är dömd att misslyckas från början då alkisen och killen tillsammans går in och gör upp affären. 
Sen vill denna kille gå före i kassan, blir nekad (så klart) att handla, alkisen blir sur och vill prata med någon annan och katastrofen är ett faktum. Jag och Jea kom ganska smidigt undan ändå och lyckas ta oss ut därifrån med alkisens gnällande ringande i öronen.

Väl inne i bilen igen möts vi av nästa problem som kommer att bli ett bestående problem för resten av dagen. Bilar. Bilar, bilar, bilar, bilar överallt. Men tyvärr kommer ju inte bilarna själva, det värsta är att det sitter förare i dom. Förare som allra oftast visar prov på så otroligt värdelös hantering av bilen och bilkörning att jag blir mörkrädd och överväger att aldrig skaffa körkort för att slippa tampas med alla dessa idioter i trafiken. 

Vi kommer så småningom fram till Willys och ska parkera. Men att parkera på Willys är som att försöka spela badminton med en sked. Det är fan omöjligt. Det borde sitta varningsskyltar runt hela parkeringen. 

Varning! Denna plats är extremt farlig och kan visa prov på den mest idiotiska bilkörning och parkering du någonsin skådat. Vid exponering av denna plats under lång tid kan viss psykisk ohälsa uppstå. Bucklor i bilen och whiplash-skador tillhör också vanligheterna. Willys tar inte på sig ansvaret för något av detta.

Efter att nästan ha blivit påkörda ett antal gånger bestämmer vi oss för att parkera en bit ifrån ingången i hopp om att den största delen av dårskapen håller till närmast ingången. Vi lunkar oss fram till ingången och fixar två vagnar. Väl inne känns det som hemma, Willys vårt kära Willys med dessa underbara självscannare. Jag är så nöjd över att äntligen ha fått tummen ur röven och skaffat ett självscanningskort och känner lycka när jag ska få använda det för andra gången i mitt liv. Men ska jag få uppleva denna lycka, nej då, här står också den lede på vänt och det visar sig att självscanningen är stängd för service. Jippie..

Inne butiken går allt relativt smidigt och när jag prickat av allt på min lista beger jag mig till kassan. Jag ställer mig som vanligt i fel kö. Kön bredvid mig visar sig gå mycket snabbare och jag kan göra är att tyst förbanna mig själv och blänga lite surt ner i golvet. Äntligen blir det min och jag packar upp all min skit på bandet och ska sedan betala. Köpet medges ej! WTF, vad fan är det nu då?!?!??!!!!? Erik har ju fört över pengar så jag ska kunna handla. Så där står jag och svettas i min mycket, mycket varma dunjacka och kan inte betala med minst 200 missnöjda, otåliga kunder bakom i kön. Jag får ursäkta mig och säga att jag får ringa till "min mamma" och höra om hon kan lösa ut mig. Jag ringer till Jea och hon står i några kassor längre bort och väntar. När hon sedan kommer bort för att hjälpa stackars lusen jag så har ju kassörskan börjat med nästa kund. Och denna nästa kund ska ju inte bara ha lite fredagsmys. En mindre ICA-butik handlar hon och Jea som samtidigt står i kö i en annan kassa börjar bli stressad. Jag får gå bort till hennes kassa och börja packa upp medans Jea äntligen kan betala. Hon kommer tillbaka till sin kö lagom till att jag ställer upp dom sista varorna på bandet. Jag kan sedan i skam gå och packa mina varor. Jag känner mest att jag vill dö eller vill försvinna och ber att nu måste det vara slut på eländet. Och som om jag bönhörts av någon högre makt tar vi oss ut till bilen med alla varor och vagnar utan att dö.

När jag sedan kommer hem vågar jag inte åka den nylagade hissen i skräck att den kommer att stanna och jag kommer att dö instängd i en hiss på Rud. När jag äntligen kan öppna lägenhetsdörren och kliva in känner jag mig helt utpumpad på energi, men framförallt på glädje att jag måste måste få spy lite galla.
Så här har ni nu min galla, hoppas att den bjöd på något skratt eller något leende för nu känner jag att jag kan le igen iaf!!